Autonoma fordon, maskiner, drönare och andra automatiserade system förlitar sig på sensorer för att noggrant kunna positionera sig i sina användarmiljöer. Medan dagens autonoma system främst förlitar sig på noggrann positionering för navigering, kommer framtida applikationer också att använda det för att dela sensordata med andra system och infrastrukturen. Dessutom kommer exakt absolut positionering att spela en viktig roll vid utvärdering och testning av autonoma system samt vid insamling av träningsdata för utveckling av AI och maskininlärningsalgoritmer.

Nu startar projektet DINPAS (Digital Infrastruktur för Noggrann Positionering för Autonoma System) som är finansierat av Vinnovas program ”Avancerad och Innovativ Digital Infrastruktur” och syftar till att möta kraven på noggrann och tillförlitlig positionering inom fokusområdet autonom flygplats, med skalbarhet för ett stort antal mobila enheter för att gynna nästa generations industriella digitala lösningar. Det som projektet har som mål att utveckla, inklusive programvara för att generera korrektionsdata, 3GPP-baserad distribution samt hårdvara för positionering, kommer att användas för att utvärdera relevant prestanda.

– Alla autonoma system är i behov av noggrann positionering. Genom att dels utnyttja existerande digital infrastruktur och dels använda nya standarder från telekom-industrin kommer projektet att kunna ge den pålitlighet och skalbarhet som till exempel framtidens autonoma flygplatser och öppna gruvor kräver. Detta är avgörande för att svensk industri ska kunna driva utveckling inom digitalisering med autonoma system, säger Stefan Nord från RISE, som är koordinator för DINPAS.

Autonoma system kommer sannolikt att vara avgörande för utvecklingen av flexibla, skalbara flygplatser med optimerade och sömlösa flöden av passagerare, gods och data, samt mycket säkra och robusta system för att möjliggöra säkra resor. Detta kommer att kräva exakt och pålitlig positionering samt kontinuerlig uppkoppling genom den digital infrastrukturen, vilket är det DINPAS-projektet fokuserar på.

Globala satellitnavigeringssystem (GNSS) erbjuder en nyckelteknologi för absolut positionering, som uppfyller industrins krav på kostnad, noggrannhet och tillgänglighet. Detta görs genom att utnyttja korrektionsdata från ett GNSS-referensnätverk, som effektivt distribueras för att stödja ett stort antal användningsfall och användare. Detta sker med hjälp av ett öppet och standardiserat dataformat som medger en effektiv distribution via mobilnätet, och som definierats av samarbetsorganisationen 3GPP (Third Generation Partnership Program) som driver standardisering inom telekommunikation.

Projektets totala budget är på 15,4 MSEK och pågår från den 1 oktober 2021 fram till den 30 september 2023. DINPAS-konsortiet är ett branschövergripande samarbete mellan forskningsinstitut, telekom-industri, telekomoperatör samt små och medelstora företag bestående av RISE, AstaZero, Combitech, Ericsson, IBG, Katla Aero, Lantmäteriet, Telia och u-blox.

Kontakter 

Gustav Borgefalk, Katla Aero, [email protected]

Stefan Nord, RISE, [email protected]

OK Västerbotten har inlett ett samarbete med drönar- och flygtillverkaren Katla Aero för att öka servicenivån i inlandet.

– Vi undersöker just nu vilka tjänster vi ska kunna erbjuda till de som bor i glesbygd. Det kan handla om varu- och paketleveranser, inspektionsflygningar och i framtiden även lufttaxi, säger David Persson, affärsutvecklare på OK Västerbotten.

OK Västerbotten har flera stationer i inlandet där det även är möjligt att ladda sin elbil, bland annat för resenärer som är på väg till Hemavan.

Nu tar man nästa steg i elektrifieringen och inleder ett samarbete med drönar- och flygtillverkaren Katla Aero. En förstudie har inletts för att utröna hur elektriska drönare kan öka servicenivån för de som bor i glesbygd.

– Våra stationer är redan i dag hubbar för handel, paketutlämning och möten – i framtiden skulle de även kunna vara drönarhubbar, säger David Persson och fortsätter:

– Drönarna skulle till exempel kunna transportera läkemedel, varor och paket till människor som bor långt från ett tätbebyggt område. De skulle kunna användas för inspektioner av skog och jordbruksmark och i framtiden även till persontransporter, så kallad lufttaxi.

Katla Aero utvecklar elektriska vertikalstartande drönare och flygplan. Dessa lyfter som helikoptrar och flyger sedan som flygplan. Gustav Borgefalk, styrelseordförande och vd på Katla Aero, menar att samma elektrifiering som skett med markbundna transporter kommer att ske även i luften.

– Framför allt är det regionala och lokala resor som kommer att bli allt vanligare i luftrummet. Det kommer i princip att införas ett nytt transportslag de närmaste årtiondena – elektrifierade flyg kommer att kunna konkurrera med marktransporter när det gäller pris, tillgänglighet och miljöpåverkan. Dessutom kommer transporterna gå betydligt snabbare – en resa som med bil tar två timmar i dag kan avverkas på mindre än tjugo minuter i framtiden, säger han.

En av de detaljer som först måste utredas är tillståndsfrågan. Det är enklare att köra drönare i glesbygd än vad det är i en stad, men fortfarande finns många tekniska och regulatoriska saker att ta hänsyn till.

– Vi vill tillsammans med OK Västerbotten vara en föregångare och skapa gångbara och värdeskapande kommersiella tjänster med utgångspunkt i drivmedelsstationen. Vi tror stenhårt på att elflyget kommer göra stor nytta i glesbygden – det är vår främsta drivkraft.

David Persson menar att hållbart resande ligger OK Västerbotten varmt om hjärtat, men också att underlätta medlemmarnas vardag.

– Det finns många i vårt län som bor avsides och inte alltid har så lätt att ta sig fram. Då kan en drönarleverans vara ett jättebra alternativ. Vi är väldigt glada över samarbetet med Katla Aero och är övertygade om att vi kan hitta smarta lösningar som gynnar våra medlemmar i inlandet. Till grund för arbetet ligger även intervjuer med andra parter – vi vill verkligen träffa rätt när vi satsar på det här, säger David Persson.

För mer information, kontakta:

Gustav Borgefalk, VD Katla Aero
070-566 91 70
[email protected]

David Persson, affärsutvecklare på OK Västerbotten
090-10 57 57
[email protected]

Om Katla Aero
Katla Aero är ett svenskt företag som utvecklar elektriska, vertikalstartande flygplan och drönare, för att ta flyget in i den elektriska tidsåldern. Katla utvecklar flygplansteknik för att nå visionen om hållbart flyg, snabbare transporter av sensorer, laster och passagerare och en levande landsbygd.

Om OK Västerbotten
OK Västerbotten är en förening som ägs av sina medlemmar och drivs på demokratisk grund. De har i dag fler än 95 000 medlemmar och driver 36 drivmedelsstationer runt om i Västerbotten. Samtliga stationer samarbetar under varumärket OKQ8.

Katla Aero finalister i UNWTO:s globala startuptävling

Katla Aero deltog nyligen i en tävling som anordnades av UN World Tourism Organisation, under World Forum on Gastronomy Tourism, i Brugge, Belgien. Fem lag från Mexico, Schweiz, Italien, Spanien och Sverige hade valts ut för att pitcha på evenemanget. 

På 50-talet slog jetmotorn igenom på bred front , vilket ledde till den så kallade Jet-åldern. Begreppet Jet-set användes för att beskriva personer som snabbt och lätt reste runt jorden med det nya transportmedlet. Jetmotorn gjorde det möjligt att resa långa sträckor på kortare tid, vilket sparat miljarder timmar för miljoner resenärer genom årens lopp. Effektivare flygresor lade grunden för den moderna turistindustrin som sedan dess bidragit med mer än en biljon USD till världsekonomin. 

Det elektriska flyget bedöms ha samma effekt på lokala och regionala resor. Enligt en rapport av investmentbanken Morgan Stanley kommer effekten av eVTOL att uppgå till en biljon USD till 2040 och upp till 9 biljoner USD till 2050, i deras basscenario. 

Hållbart flyg är dock en av turistindustrins största utmaningar. UNWTO estimerar att antalet flygresor kommer att dubblas fram till 2040, så det är kritiskt att hitta nya lösningar för att kunna växa detta hållbart. 

Katla vann inte tävlingen denna gång, men fick en bra plattform att berätta om våra planer för hur eVTOL kan utveckla regioner med effektivare logistik. 

Läs mer på länken här.

Katla Aero demonstrerar BVLOS-flygning med elektrisk, vertikalstartande drönare

2021-10-29

Igår demonstrerade Katla Aero flygning bortom siktlinjen för drönaren Katla 25 på LFV:s testbädd LARC vid Örnsköldsvik Airport. Katla 25 är en snabb drönare med kapacitet för flygningar bortom synhåll (BVLOS) Den kan utföra uppdrag där den samlar in data från luften med exempelvis kamera- eller värmekamera. Katla 25 flög under demonstrationen i 126 km/h med automatisk start, flygning och landning.

Flygningen genomfördes inom ramen för projektet Elektriska Drönare i Samhällets Tjänst (EDIS) där flera olika typer av uppdrag genomförs. Projektets parter är Katla Aero, LFV, Guideline Geo och Luleå Tekniska Universitet. Inom ramen för projektet ska ett antal generiska flygningar demonstreras BVLOS, vilket öppnar för att kunna genomföra rutinmässiga uppdrag. 

Flygningar BVLOS är kritiskt för flera typer av drönartjänster, till exempel leveranser, snabba insatser vid skogsbränder eller trafikolyckor, eller inspektion av elledningar och järnvägsspår. Genom att flyga BVLOS behöver drönarpiloten inte befinna sig på samma plats som drönaren för att flyga den, vilket öppnar för centraliserade operatörscenter. Detta minskar kostnaden för att utföra vissa drönartjänster markant.

Målsättningen vid projektets slut är att Katla 25 ska kunna operera i hastigheter över 150 km/h med en aktionsradie på upp till 100 km innan den behöver ladda. Detta placerar Katla Aeros flygfarkost bland världens snabbaste elektriska vertikalstartande drönare i kommersiell drift. 

En teknisk och regelmässig milsten

Dagens demonstration var en milsten för Katla Aero, då man både flög bortom synhåll, samt demonstrerade flygning i hög hastighet. Detta innebär att man har löst en av de svåraste tekniska utmaningarna för elektriska, vertikalstartande flygplan: övergången mellan hovrande läge och framåtdrift, så kallad transition. Detta är en förutsättning för att kunna flyga både snabbt och långt med vertikalstartande flygfarkoster.

– Idag har vi validerat och demonstrerat en del av prestandan hos Katla 25, designad och tillverkad i Sverige. Den har internationellt  konkurrenskraftiga egenskaper och kan med sin höga prestanda skapa nytta för företag och myndigheter, samt utmana befintliga system på marknaden säger Gustav Borgefalk, VD och medgrundare av Katla

Dagens demonstration innebär även att man fått tillstånd och förtroende att flyga BVLOS (beyond visual line of sight, bortom synhåll) av Transportstyrelsen, vilket öppnar för nästa fas i testningen och ett stort steg närmare kommersiella applikationer där BVLOS är ett krav.

Fler inslag om projektet EDIS och demoflygningen:

Sveriges Radio P4 
https://sverigesradio.se/artikel/dronarprojekt-i-samhallets-tjanst

SVT EDIS
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/ornskoldsvik-airport-center-for-ny-luftburen-teknik

Örnsköldsviks Allehanda
https://www.allehanda.se/2021-10-28/uppvisning-av-ny-eltransport-pa-o-viks-flygplats-kan-leverera-matkassar  

Om Katla Aero

Katla Aero är en svensk tillverkare av elektriska drönare och flygplan. Företagets mål är att erbjuda de snabbaste och säkraste elektriska, vertikalstartande flygfarkosterna med tillhörande tjänster.

För mer information och bilder, kontakta: 

Gustav Borgefalk, VD
[email protected]

Katla på Arctic Drone Event 2021

Den 7-8 september deltog Katla Aero på den Nordiska konferensen Arctic Drone Event 2021, organiserat av UAS Norway. Eventet ägde rum på Svalbard där logistiska utmaningar är en del av vardagen och stora delar av territoriet är otillgängligt med marktransport. 

Katla Aero bidrog med sin vision om hur drönare kommer kunna användas i glesbygd för att förbättra servicenivån för människor och företag om har sin hemvist där. 

Snart testas drönarleveranser för hemtjänst och räddningstjänst mellan Åsele-Fredrika

Katla Aero och Åsele Näringslivsstiftelse har blivit tilldelade finansiering från Vinnova för att testa drönartransporter mellan Åsele och Fredrika. Detta är en möjlighet för Åsele Kommun att med detta innovativa projekt ta ledartröjan i Sverige inom hållbara transporter med drönare och elflyg.

Att det är stora avstånd i Åsele Kommun är ingen nyhet, detta gäller de flesta kommuner i norra Sverige. Corona-krisen har förstärkt utmaningar som redan funnits och gjort det tydligt att nya satsningar krävs för att samhället ska kunna ställa om till en ny verklighet. För att kunna leverera välfärdstjänster till människor på landsbygden krävs uppdaterad infrastruktur, som är framtidssäkrad. 

Syftet med projektet är att testa drönarleverans av mindre laster och utvärdera om detta kan leda till lägre kostnader, lägre miljöpåverkan och effektivare administration. I detta projektet kommer räddningstjänsten och hemtjänsten i Åsele kommun att vara behovsägare och tillsammans med Åsele Näringslivsstiftelse kravställa hur en drönartjänst kan utformas.

Åsele ingår i testbädden LARC (LFV Aviation Research Center), en nationell testbädd för autonoma fordon, elektriska drönare och flygplan. Detta projekt blir den första demonstratorn som kommer att genomföras i sin helhet i Åsele kommun. 

För mer information:

Gustav Borgefalk, Katla Aero
Projektledare
[email protected] 

Katla Aero AB, Kastanjevagen 2, 18670 Brottby, Sweden. Org. nr. 559187-2063 

Cookies and Privacy Policy

Katla Aero AB, Kastanjevagen 2, 18670 Brottby, Sweden. Org. nr. 559187-2063 

Cookies and Privacy Policy

Forskningsprojekt med elflyg och drönare för en levande landsbygd

Forskningsprojektet EDIS – elflyg och drönare i samhällets tjänst – ska visa på möjligheter att med drönare och elflyg förbättra förutsättningarna för samhällsservice och transporter i områden med stora avstånd och begränsad tillgång till kritiska samhällsfunktioner. Projektet drivs av LFV, Katla Aero, Flypulse, Guideline Geo och Luleå Tekniska Universitet och finansieras av Trafikverket

− Projektet ska visa hur ny drönarteknologi kan användas för att nå en mer hållbar och effektiv flygverksamhet och visa på nyttan primärt i glesbygdsregionerna. Det i sin tur genererar mer kunskap för Trafikverket, LFV, Transportstyrelsen och övriga aktörer, och i förlängningen till hela samhället. EDIS driver på utvecklingen och lagstiftningen, vilket är en förutsättning för en snabbare övergång till en fossilfri fordonsflotta, säger Björn Wahlström, forskningschef LFV.

Inom industrier som exempelvis skogsnäring och kraftförsörjning har intresset ökat för samverkan kring den nya tekniken.

Örnsköldsvik Airport testarena
I januari 2021 står LFVs nya test- och demonstrationsanläggning LFV Aviation Research Center (LARC) färdigt på Örnsköldsvik Airport. Nu pågår också diskussioner med Åsele och Storuman om att bli en del av LARC-klustret. Det ger forskningsverksamheten en geografiskt utspridd test- och valideringsarena med bas i Örnsköldsvik och satellitsajter i Åsele och Storuman.

Det kommer att erbjuda möjligheter för samverkan mellan industri, akademi och samhälle inom områdena flygplatsverksamhet, elflyg och luftrumsfrågor och har en planeringshorisont på minst tio år. Under hösten 2019 användes LARC för demonstration av autonoma markfordon som ett led i arbetet med visionen om den autonoma flygplatsen.

Trafikverket finansierar
EDIS-projektet finansieras av Trafikverket och är först ut med att använda LFV Aviation Research Center som hemmaarena för ett projekt inom elflyg. För kommande demonstrationer i verklig miljö samverkar man också med Åsele kommun och Storuman kommun. Eftersom projektet baseras på eldrivna flygplan och drönare bidrar det därmed även till minskad klimatpåverkan. Projektet ska också identifiera de krav det obemannade flyget kommer att ställa på luftrum och flygtrafikledning.Räddningstjänst och övervakning i glesbygd innebär långa avstånd. Här har drönare potentialen att bidra till ett stort antal olika funktioner. Tillsammans med generella frågor kring luftrum, säkerhet, kommunikation och fjärrstyrning, utgör dessa funktioner fokus i projektet EDIS. Resultaten kommer att fungera som katalysator för andra projekt inom områdena automation (utförande av programmerade uppgifter), fjärrstyrning och elflyg inför framtiden.

− Vi har inom EDIS-projektet samlat svensk spetskompetens inom relevanta områden för att kunna demonstrera möjligheter till förbättrad samhällsservice för människor i glest befolkade områden, som vill kunna känna trygghet i den miljö där de befinner sig. Även besöksnäringen kommer att kunna dra nytta av den teknik som vi kommer att visa upp. Tekniken skiljer sig avsevärt från andra pågående drönarprojekt, bland annat genom att vi använder maskiner med potential för hastigheter på 250 km/h och över 10 mils räckvidd, säger Björn Wahlström. 

Fakta
EDIS-projektet fokuserar på två områden: 
Det första området innefattar användning av drönare för funktioner i akuta insatser vid olyckor eller vid fara vid så kallade blåljusfunktioner, till exempel för situationsuppfattning vid bilolyckor, fjällräddning och lavinsökning. Här ligger fokus på flyghastighet.
Det andra området handlar om funktioner för rutinmässiga och schemalagda insatser som idag ofta genomförs med helikopter. Här ligger fokus på räckvidd, på miljöaspekterna med elflyg i stället för helikopter och på kostnaden för att genomföra sådana uppdrag. Exempel på uppdrag kan vara översyn av skogsbestånd, bedömning av lavinfara och sjöförhållanden, stormskador som påverkar infrastrukturen och skogsbränder.

Inom de här två funktionsområdena tas steget vidare från mer konventionell användning av drönare där farkosten kontrolleras visuellt till betydligt mer avancerade områden där destinationen skall kunna nås med automatisk navigering utom synhåll för piloten.
Projekt EDIS går nu successivt in i ökad testverksamhet och kommer inom kort att påbörja provflygningar på plats på testarenan LARC i Örnsköldsvik.

Projektpartners
LFV
LFV är Sveriges ledande aktör inom flygtrafikledning för civil och militär luftfart med tillhörande tjänster. Våra flygledare leder dagligen cirka 2 000 flygplan i svenskt luftrum. LFV var först i världen med flygtrafikledning på distans och vi driver digitaliseringen inom flera områden. LFV tillhandahåller testarenan LARC på Örnsköldsvik Airport för EDIS-projektet.

Guideline Geo
Levererar ett luftburet markradarsystem (GPR) för insamling och tolkning av geofysisk data.

Katla Aero
Utvecklar och levererar projektets drönarplattform, framtagen för hög marschhastighet och lång räckvidd.

Flypulse
Utvecklar och säljer en molnbaserad plattform för koordinering, kontroll och hantering av en UAV-flotta.

LTU
Luleå tekniska universitet tillför genom forskningsämnet Robotik och artificiell intelligens vid Institutionen för System- och Rymdteknik expertis inom modellering, simulering samt design av reglersystem för autonoma flygande farkoster.

Åsele Näringslivsstiftelse och Åsele Kommun 
Vill bidra till utveckling som ska leda till ett mer hållbart samhälle. Målet med projektet är att stimulera, stödja och driva utveckling och samarbete kring elektrifiering av flyg och drönare och genom projektet öka sysselsättningen och tillväxten såväl på orten som regionalt.

Katla Aero to develop drones for reindeer husbandry

Katla Aero will develop drones for reindeer husbandry, in collaboration with Sámi drone pioneers and Swedish University of Agricultural Sciences. The Sámi are the indigenous people of northernmost part of Europe with reindeer husbandry as a longstanding tradition, as well as livelihood. In the 1970s introduction of snowmobiles changed conditions for reindeer herders, which paved the way for a new way of reindeer herding practices. Today, another technical revolution is about to enter the scene.

When costs of drone technology came down, some reindeer herders became early users of drones in their reindeer herding, realizing the potential in using drones to monitor and herd their reindeer, a task which is usually done using snowmobiles, ATV’s and helicopters. The hope of drone technology is to save costs and make reindeer herding more efficient while retaining a high level of animal welfare. The operating costs of helicopters are 5-8000 SEK ($600-900 USD) per hour and while operating costs of drones are much lower. In this project Sámi reindeer herders from the reindeer herding communities of Könkämä, Sirges, Gran and Vilhelmina south as well as researchers from Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) will contribute to the development of a new generation of drones for reindeer husbandry.

In our ongoing attempt to maintain our traditional form of reindeer husbandry on grazing lands impacted by many land users, I see drones as a promising tool. Already today, store-bought drones give us a better overview of our herds and help us move herds with minimal impact on the reindeer. We see great needs to develop custom-made drones that fit our specific needs says Mikael Kuhmunen head of Sirges reindeer herding community.

An important aspect of the project is to understand how drones impact the health and welfare of reindeer. To help evaluate the usefulness of drones for reindeer husbandry, researchers from SLU, will contribute with applied knowledge from Animal Science, Animal and Landscape ecology as pertaining to reindeer husbandry, to the service design process.

 I see great potential in the use of drones for studies of reindeer habitat use as well as animal behavior and welfare. Also, images and movies from drones can probably improve mapping and monitoring of grazing resources says Per Sandström at SLU in Umeå.

Katla Aero develops and manufactures manned and unmanned electric vertical take-off and landing drones and aircraft. The unmanned Katla drone has a total weight of 25 kg and can carry up to 10 kg of cargo or sensors. Katla Aero will produce and adapt the Katla drone platforms within the framework of the project, which will run to 2021.

Developing aircraft for one of the harshest environments on earth is a great opportunity for Katla to demonstrate our versatile and robust vertical take-off and landing (VTOL) platform. We look much forward to this exciting collaboration, says Gustav Borgefalk at Katla Aero.

The project is funded by the European Agricultural Fund for Rural Development (EAFRD).